Jaha, så var det min joggdag igen.
Det är si så där med motivationen.
Nu har jag hållt på med detta springandet i ca tre månader. Det känns underbart härligt efter rundan, jag känner mig friskare, starkare och snyggare.
Äääändå känns det ibland svårt att komma ut. Fast jag vill och fast jag oftast längtar till nästa runda. Jag önskar att jag sprang 6 km varje gång men så är inte fallet. Två gånger i veckan springer jag 3-4 km och en gång ca 5-6 km. Den långa rundan känns så lång och så långt bort. Första månaden sprang jag bara den långa rundan sen blev den så tråkig och det kändes riktigt motigt. Å andra sidan springer jag fortare nu och kan bli helt slut på en kortare runda. Undrar vlket som är bäst, snabbare på kortare runda, långsammare på längre. (Kommer jag med tiden bli snabbare även på den långa?) Kanske en blandning är bra, att varva korta och långa rundor?
Och det är så jääävla jobbigt med de där uppförsbackarna. Hade det varit en platt ö vi bodde på så hade det minsann varit lätt att springa. Visst det är bra för hjärtat och extra bra på alla sätt, men det hade varit skönt att bara springa plant, bara springa, springa utan att dö tre/fyra gånger på vägen. De seeega uppförsbackarna får mjölksyran att spruta och det känns ibland omöjligt att fortsätta, efter ett tag släpper det dock. Och nej, jag vill inte stanna och gå, jag vill springa hela rundan. Så, i uppförsbackarna är det små små steg. Uppåt, uppåt, segt segt. I nerförsbackarna springer jag antingen snabbare än jag kan eller så håller jag igen. Känns som det tar bra vilket som.
Hur springer ni i uppförs -och nerförsbackar?
Hur hittar ni motivationen?
/Jenny, "pågränsentillnördbloggande" (men man blir besatt om man börjar jogga, endorfin måste vara bästa drogen)
Härligt att du kommit igång så bra med joggingen. Själv har jag försökt komma ut två gånger i veckan under sommaren, men nu räcker inte tiden till...Jag joggar ju helst på morgonen och det blir lite tight när man jobbar :-( Tyvärr känner jag inte någon stärre förbättring under säsongen, tycker det går trögt och att backarna är lika sega varje gång...fast jag tar inte direkt ut mig, tycker det ska vara skönt när man är ute och inte en pina! Jag tar det väldigt lungt och tar inte tid.
SvaraRaderaTyvärr säger även kroppen till. Det brukar vara så att när jag kommer in i lunket eller andra andningen och själva joggingen känns OK, så börjar det kännas i ryggen. Har väl för klena muskler... Nu funderar jag på om jag ska satsa på att köpa ett löparställ så att man kan fortsätta att jogga några månader till. Vad har du på dig när du springer?
Jag vet inte hur det ska bli med springandet i vinter, kände i förrgår att det tog längre tid att bli varm och kändes betydligt jobbigare när det är lite kallare, men det är väl bara att köra längre uppvärmning antar jag...? tänkter också på kläderna inför vintern, vad ska man springa i? NUspringer jag i funktionsbyxor/löparbyxor och vanlig t-shirt och munkjacka. Skulle dock önskafunktionskläder till ovandelen också, det hade nog varit bra. Har du ett helt kit?
Radera